Poolparty
Det gick rätt bra med kalaset idag. Sju gäster var ganska lagom. Vet inte om mina öron pallat mer i den örontorterande akustiken i gymnastik- och simhallen. Tårtorna var dock ungefär lika halvtaskig som i onsdags, de verkar inte förstått sig på det där med grädde här i landet. Men det var inga större protester ändå och fanns ju lite annan utfyllnad.
Idag fick vi även bokpaketet som vi väntat på i över en vecka. I förrgår kollade jag på posten.se vart det var. Senaste statusen var "leveransförsök utomlands". Mailade och fick igår svar att det i deras register stod att det var levererat till frankrike och att det försökts lämnas, men inte gått. Så jag skulle efterlysa det där.
Däremot lyckades jag inte hitta hur man söker paket på franska postsajten, inte något ställe där numret fungerade iallafall. Så jag gick ned till postkontoret, som lyckligtvis ligger tvärs över gatan och frågade om de sett till något. Hade varit duktig och skrivit ned på en lapp i förväg: "je suis à la recherche d'un paquet". De kollade efter paket i rummet intill, men hittade inget med mitt namn på. Så de gav mig ett nummer till reklamationsavdelningen att ringa. Jobbigt.
Så jag gick dit idag igen. Jag hade liksom fått för mig att det borde ligga där i rummet ändå. Jag skrev ännu mer på franska. Att det skulle vara böcker och väga fem kilo. Från Sverige. Även c/o adressen. Samma kille jobbade. Han gick in och började kolla igen. Efter en halvminut gick jag in själv och såg paketet efter c:a fyra sekunder. Med namnet relativt tydligt skrivet på. Ganska konstigt.
Ikväll har det då alltså varit Twillight-premiär här, Rasmus har läst några sidor för mig. Hans plan är att läsa första snabbt på svenska, få min iPhone, och sedan läsa vidare på resten av serien på engelska. Får se hur det går med det. Ivan kommer nog inte att läsa, han har istället börja skriva långa berättelser. Något som också uppmuntras.
Idag fick vi även bokpaketet som vi väntat på i över en vecka. I förrgår kollade jag på posten.se vart det var. Senaste statusen var "leveransförsök utomlands". Mailade och fick igår svar att det i deras register stod att det var levererat till frankrike och att det försökts lämnas, men inte gått. Så jag skulle efterlysa det där.
Däremot lyckades jag inte hitta hur man söker paket på franska postsajten, inte något ställe där numret fungerade iallafall. Så jag gick ned till postkontoret, som lyckligtvis ligger tvärs över gatan och frågade om de sett till något. Hade varit duktig och skrivit ned på en lapp i förväg: "je suis à la recherche d'un paquet". De kollade efter paket i rummet intill, men hittade inget med mitt namn på. Så de gav mig ett nummer till reklamationsavdelningen att ringa. Jobbigt.
Så jag gick dit idag igen. Jag hade liksom fått för mig att det borde ligga där i rummet ändå. Jag skrev ännu mer på franska. Att det skulle vara böcker och väga fem kilo. Från Sverige. Även c/o adressen. Samma kille jobbade. Han gick in och började kolla igen. Efter en halvminut gick jag in själv och såg paketet efter c:a fyra sekunder. Med namnet relativt tydligt skrivet på. Ganska konstigt.
Ikväll har det då alltså varit Twillight-premiär här, Rasmus har läst några sidor för mig. Hans plan är att läsa första snabbt på svenska, få min iPhone, och sedan läsa vidare på resten av serien på engelska. Får se hur det går med det. Ivan kommer nog inte att läsa, han har istället börja skriva långa berättelser. Något som också uppmuntras.
Business cards
Idag har jag iallafall fått två saker gjorda. Dels lämnat in visitkort till print. Och fått tvätten fixad. Ganska skönt på sitt sätt, två av 300 dåliga samveten färre.
På fredag, ja imorgon, ska jag på någon flashig after-fashion-week-fest med lite celebert folk, där väskdesignern ska visa upp sina prylar. Så till det behövde jag lite visitkort. Dock tror jag inte att ens tvättandet räddar mig ur den fasliga situationen att jag måste gå och inhandla lite nya kläder.
Såhär blev visitkortet iaf.
En bild på Margarita Maiseyenka, från ödehuset bredvid vårt i Huddinge. Var lite osäker på vad för bild jag skulle ha, om jag nu ens skulle ha någon. Då jag inte har något franskt telefonnummer och inte gillar när folk ringer så skippade jag att ha med det.
Imorgon blir det poolparty med Rasmus klass.
På fredag, ja imorgon, ska jag på någon flashig after-fashion-week-fest med lite celebert folk, där väskdesignern ska visa upp sina prylar. Så till det behövde jag lite visitkort. Dock tror jag inte att ens tvättandet räddar mig ur den fasliga situationen att jag måste gå och inhandla lite nya kläder.
Såhär blev visitkortet iaf.
En bild på Margarita Maiseyenka, från ödehuset bredvid vårt i Huddinge. Var lite osäker på vad för bild jag skulle ha, om jag nu ens skulle ha någon. Då jag inte har något franskt telefonnummer och inte gillar när folk ringer så skippade jag att ha med det.
Imorgon blir det poolparty med Rasmus klass.
Russ blir ett dussin
Idag fyller Rasmus 12. Jag får erkänna att jag är ganska dålig på firande, då jag varken fixade fika på säng, har köpt någon present eller heller lyckades förvärva en god tårta. Men vi spar det till fredag, då det är kalas för vännerna. De är lediga från skolan pga studiedag, så det blir poolparty mitt på dagen. Och sedan lite tårta i gympahallen. Ja så vida nu inte alla tycker att det var lite sent att skicka inbjudan idag och om inte kvartersvakten får för sig att vi inte får ha kalas vid poolen. Men jag tror nog det ordnar sig.
Jag är också som sagt dålig på det där med presenter. Vet inte riktigt om man kan kalla kidsen bortskämda, men de får väl det mesta det behöver till vardags, bara det finns en vettig motivering till det. Så allt han önskar sig är sådana saker som jag ändå inte vill ge. T.ex. någon ny version av World of Warcraft, starwars-lego (som de leker med en gång på sin höjd), en miljon dominobrickor (de fick 250st tidigare) och annars har han svårt att komma på något. Men jag ska köpa ett par pingisracketar och en basketboll, så vi kan börja spela det. Och så får han nog en heldag på Disneyland. Tänkte först att vi skulle åka dit på fredag då det var ledigt, men då blev det ju kalas. Man vill ju inte gå dit när resten av Frankrike är lediga.
Idag sade Rasmus att han tycker det är helt ok att vi stannar här även i vår. Och det börjar väl snart vara dags att besluta om det. Man kan ju inte alltid vara ute i sista minuten.
Ett logistikproblem jag har är hur jag ska göra med bilen. Den står ju nu längs gatan och dammar igen, får lite böter då och då, men jag tror inte de bokserar (?) bort den än på ett tag iallafall. Verkar som att jag gjort något fel med mina printade p-kort, då jag fått böter på sistone, men då jag inte tror att det skickas vidare till Sverige så är det ganska lågprioriterat för tillfället. Hur som helst, så är det skitdåliga sommardäck på den. Så det blir lite dumt att köra hem med den mitt i vintern. Vinterdäcken är ju i sthlm. Så eventuellt får vi ta en vända norröver innan vägarna blir allt för isiga.
Bilden ovan är från några veckor sedan när jag hade en tredagarsplåtning med Sibel.
Första jobbet
I torsdags fick jag mail från en designer som behövde få sina nya väskor plåtade. Jag sade ja och vi började spåna. Hon hade ganska skumma "inspirationsbilder" men hade ändå en ganska tydlig bild framför sig över hur det skulle vara. Och det var ganska långt ifrån mitt vanliga bildspråk, men efter lite spånande började vi väl komma fram till ett lämpligt stuk. Och jag vill också gärna prova nya stilar.
Fredag morgon efter att jag lämnat kidsen på skolan så gick jag till området kring Stalingrads t-banestation, ett stenkast från oss, och tog lite skissbilder på stället jag föreslagit vi skulle vara på. Klottrade lite på dem och skickade över. Såg ut ungefär såhär:
Senare samma dag körde vi plåtningen. Det flöt väl på ganska bra, även om det ofta är lite trögt i början innan man fått till rätta stuket. Men sedan brukar det gå undan ganska bra. Det var ingen "riktig" modell heller, utan hennes assistent. Men hon skötte sig bra, även om det blev ganska kallt efter att solen gått ned. En annan detalj som inte blev såå besvärlig som jag befarat, var att det var ungefär 50-100 uteliggare som "bodde" där vid stället vi plåtade på, så det var en viss publikansamling stundtals.
Bilderna blev väl som sagt inte mitt vanliga stuk, som jag för övrigt är väldigt trött på. Designern blev iallfall jättenöjd, så det får väl ses om ett lyckat uppdrag. Jag vet inte riktigt själv vad jag tycker om dem.
Fredag morgon efter att jag lämnat kidsen på skolan så gick jag till området kring Stalingrads t-banestation, ett stenkast från oss, och tog lite skissbilder på stället jag föreslagit vi skulle vara på. Klottrade lite på dem och skickade över. Såg ut ungefär såhär:
Senare samma dag körde vi plåtningen. Det flöt väl på ganska bra, även om det ofta är lite trögt i början innan man fått till rätta stuket. Men sedan brukar det gå undan ganska bra. Det var ingen "riktig" modell heller, utan hennes assistent. Men hon skötte sig bra, även om det blev ganska kallt efter att solen gått ned. En annan detalj som inte blev såå besvärlig som jag befarat, var att det var ungefär 50-100 uteliggare som "bodde" där vid stället vi plåtade på, så det var en viss publikansamling stundtals.
Bilderna blev väl som sagt inte mitt vanliga stuk, som jag för övrigt är väldigt trött på. Designern blev iallfall jättenöjd, så det får väl ses om ett lyckat uppdrag. Jag vet inte riktigt själv vad jag tycker om dem.
Plask
En bra sak med stället vi bor på är att det finns både en simbassäng och en gympahall. Det är som att det varit en skola där förut, som stäng. Varpå de byggt lägenheter men då sparat badhuset och hallen. Ett litet pingisrum också. Så vi har fri tillgång dit, ett bra ställe för kidsen att göra av med energi på.
Imorgon ska vi ha en undervattensplåtning här, med modell istället för ungar. Ska komma ihåg att putsa glaset. Var på stan idag och köpte vattenfast smink för €237. Ganska dyrt.
Jag och Russ gick på stan i flera timmar för att köpa simglasögon. Hittade dessa på Galleries La Fayette, en butik som NK fast 10 ggr flashigare. De funkade ganska bra, fast sedan verkar det som att vi glömt dem där och de är försvunna. Så vi måste ut på stan igen.
Både Rasmus och Ivan har blivit riktiga delfiner.
En dag drog de med en kompis hem.
Den finns en liten gymhörna också bredvid bassängen, så jag brukar ibland köra ett par hundra pull ups medan kidsen badar. Snygga badbraller va? Det är sådana man måste ha i badhusen i Frankrike. Fast hos oss får man iofs bada i lite vad man vill.
Imorgon ska vi ha en undervattensplåtning här, med modell istället för ungar. Ska komma ihåg att putsa glaset. Var på stan idag och köpte vattenfast smink för €237. Ganska dyrt.
Jag och Russ gick på stan i flera timmar för att köpa simglasögon. Hittade dessa på Galleries La Fayette, en butik som NK fast 10 ggr flashigare. De funkade ganska bra, fast sedan verkar det som att vi glömt dem där och de är försvunna. Så vi måste ut på stan igen.
Både Rasmus och Ivan har blivit riktiga delfiner.
En dag drog de med en kompis hem.
Den finns en liten gymhörna också bredvid bassängen, så jag brukar ibland köra ett par hundra pull ups medan kidsen badar. Snygga badbraller va? Det är sådana man måste ha i badhusen i Frankrike. Fast hos oss får man iofs bada i lite vad man vill.
En äkta fransman
Idag har jag varit riktigt fransk och gått till "boulangeriet" och köpt en färsk baguette till frukost. Man går inte vart som helst och inhandlar dessa, utan man måste gå till bästa stället. En lustig grej dessutom är att staten subventionerar baguetter och vin och att det är lag på att det ska finnas färska baguetter fyra gånger om dagen i butikerna.
Annars äter vi väl ganska blandat, inte direkt franskt. På stället vi bor nu så har vi en drös olika asiatiska matställen utanför dörren, så mestadels hamnar vi där. Om inte Ivan tjatat till sig en pizza eller att vi går upp till donken. Men jag försöker iallafall se till att vi äter fisk åtminstone varannan dag och det går ganska bra. Lax oftast, men även sushi (jo lax) och som igår enbard spenatinlindade torskfiléer i mikron.
Idag hoppas jag på att få tillbaka min Mac från service. Den har ju varit paj en smärre evighet och det är svårt att komma igång att jobba utan den, då jag har alla progam och många nödvändiga filer på den. Såg att det fanns en webbyrå här i samma residens som vi bor i, så jag tänkte kanske gå dit någon dag och säga att jag borde jobba lite med dem.
Skulle också behöva gå till Svenska Ambassaden och hämta Rasmus pass. Och så håller jag på att kolla efter en person att anlita för barnhämtning från skolan, som även kan hjälpa till med någon timmes passning och middagsfixande, så att man får lite tid över till annat än sådant bestyr. I första hand kommer jag att försöka hitta någon lekfull person som inte kan svenska, utan mestadels franska och även lite engelska.
Igårkväll beställde jag böcker från Sverige, får se om de hittar fram. Rasmus var lite nyfiken på Twilight, mest för att alla tjejer i klassen är besatta av dem tror jag. Så jag sade att om han läser första boken så ska han få min iPhone. Vi får se hur det går med det, han är ju inte van att läsa tjocka böcker direkt.
Parkering i Paris
Trafiken här är såklart ganska mastig, även om det på nåt sätt inte är lika överjäkligt segt som i t.ex. L.A. eller kaotiskt som i Istanbul. Men det är ganska trixigt att köra i början. Det där med körfält är ju inte så definierat och moppenissarna blåser på hejvilt utan en tanke på Le Mort.
Första kvällen när vi kommit hit var det ju såklart fullt överallt och jag visste inte riktigt hur jag skulle göra, man var ju lite trött också. Så jag bara parkerade utanför dörren där det var förbud. När jag kom ned på morgonen dagen efter så stod bilen inringad av tre parkeringsvakter som satt böter och klistrat på en bortbogseringslapp. Jag lunkade fram och sade "sorry sorry, bla bla" varpå de bara log och rev bötern.
Parkering kan vara riktigt jobbigt. En ledig parkeringsplats är nog sällan ledig mer än max 30 sekunder. Det är alltid fullt överallt, iallafall på gatuparkeringar. Det första jag gjorde var dock att gå till Fnac och köpa en printer, ta några foton av befintliga boendeparkeringskort och parkeringslappar och sedan printa en egen uppsättning. Får hoppas jag kan gottgöra det ofoget på annat sätt, man vill ju inte vara en ohederlig typ, men jag kom inte på några bra alternativ. Man kunde bara betala för två timmar åt gången, så det hade ju inte fungerat.
Men det har fungerat bra iallafall. Förutom den där första incidenten, en gång när jag stod på samma ställe och bara skulle hämta kidsen på skolan, samt igår när jag fått böter, så har jag klarat mig. Det verkar som att de nästan enbart kollar "förbudsställen", inte så noga på vanliga parkeringar. Men nu när jag fått bostad kanske man skulle vara en duktig medborgare och försöka få ett riktigt boendeparkeringskort. Snart så.
Någons bil:
Vår bil: (lite dåligt foto, men det ser bra ut)
Första kvällen när vi kommit hit var det ju såklart fullt överallt och jag visste inte riktigt hur jag skulle göra, man var ju lite trött också. Så jag bara parkerade utanför dörren där det var förbud. När jag kom ned på morgonen dagen efter så stod bilen inringad av tre parkeringsvakter som satt böter och klistrat på en bortbogseringslapp. Jag lunkade fram och sade "sorry sorry, bla bla" varpå de bara log och rev bötern.
Parkering kan vara riktigt jobbigt. En ledig parkeringsplats är nog sällan ledig mer än max 30 sekunder. Det är alltid fullt överallt, iallafall på gatuparkeringar. Det första jag gjorde var dock att gå till Fnac och köpa en printer, ta några foton av befintliga boendeparkeringskort och parkeringslappar och sedan printa en egen uppsättning. Får hoppas jag kan gottgöra det ofoget på annat sätt, man vill ju inte vara en ohederlig typ, men jag kom inte på några bra alternativ. Man kunde bara betala för två timmar åt gången, så det hade ju inte fungerat.
Men det har fungerat bra iallafall. Förutom den där första incidenten, en gång när jag stod på samma ställe och bara skulle hämta kidsen på skolan, samt igår när jag fått böter, så har jag klarat mig. Det verkar som att de nästan enbart kollar "förbudsställen", inte så noga på vanliga parkeringar. Men nu när jag fått bostad kanske man skulle vara en duktig medborgare och försöka få ett riktigt boendeparkeringskort. Snart så.
Någons bil:
Vår bil: (lite dåligt foto, men det ser bra ut)
Schack i Parc de Monceau
Stan är ju indelad i 20 arrondissemang, eller distrikt om man vill ta ett enklare ord. Vi har mestadels hållt till i 17:e, då vårt första boende var där och även för att Svenska Skolan ligger där. Det är ett av de finare områdena, lite östermalmigt. På gott och ont.
I det området ligger en ganska fin park. Vi brukade gå dit om eftermiddagarna och spela schack i gräset. Blev en ganska fin tradition. Vi fick mer och mer publik, folk började komma fram och hälsa och fråga om vi var proffs. En gång kom Elsa (vår första vän i stan) förbi med glass och sockervadd.
Pang boom krasch
Vi åkte ner med bil. Det gick bra, förutom att vi blev påkörda i baken på autobahn i Tyskland. Så bilen är lite kaputt, men vi kör runt i den ändå. Backluckan är aningens intryckt och lite annat där bak är mosat. Det var ingen hård krock, ungefär tillräckligt för att stereon skulle flyga ut 10 cm. Men det var iallafall skönt att vi kunde fortsätta köra.
En sak Rasmus upptäcke, efter att vi haft bilen som förvaringsplats för datorer och bråte i två veckor, var att bakluckan inte gick att låsa. Men då det kändes osannolikt att någon skulle gå och känna på bagageluckan så lät vi det vara kvar en vecká till. Men nu har vi iallafall tömt bilen på det mesta och hittat parkering. Parkering är för övrigt något som får ett eget inlägg senare.
Men jag skulle behöva hitta en verkstad som fixar bilen. Och ringa mitt försäkringsbolag. Jag var ju inte den som orsakade krocken, men oavsett så är det ju jag som får straffet att kolla upp allt det där. Hur man hittar en verkstad här och hur man förklarar allt som hänt. Sånt krångel som jag lär skjuta upp i all evighet, tills jag blivit påkörd tre gånger till.
Vi blev inte så whiplashade. Jag hade väl lite känningar i nacken efteråt, men det gick över fort. Funderade väl på att gå till en doktor ändå, som folk säger "att få det dokumenterat". Så att man sedan kan skylla på det vid varje liten nackåkomma i framtiden, lite larvigt kan jag tycka. Nu har jag iallafall haft lite småont i nacken på sistone, men jag har skyllt på sovande i drag, dåliga kuddar och som idag att jag sträckte mig lite på gymmet. Så nu har jag iallafall lite nackspärr, så man kanske skulle gå till en doktor medan det är såhär ändå. Hur man nu gör det.
Såhär hade vi det i bilen på väg hit. Vi har det ganska trevligt när vi åker bil.
En sak Rasmus upptäcke, efter att vi haft bilen som förvaringsplats för datorer och bråte i två veckor, var att bakluckan inte gick att låsa. Men då det kändes osannolikt att någon skulle gå och känna på bagageluckan så lät vi det vara kvar en vecká till. Men nu har vi iallafall tömt bilen på det mesta och hittat parkering. Parkering är för övrigt något som får ett eget inlägg senare.
Men jag skulle behöva hitta en verkstad som fixar bilen. Och ringa mitt försäkringsbolag. Jag var ju inte den som orsakade krocken, men oavsett så är det ju jag som får straffet att kolla upp allt det där. Hur man hittar en verkstad här och hur man förklarar allt som hänt. Sånt krångel som jag lär skjuta upp i all evighet, tills jag blivit påkörd tre gånger till.
Vi blev inte så whiplashade. Jag hade väl lite känningar i nacken efteråt, men det gick över fort. Funderade väl på att gå till en doktor ändå, som folk säger "att få det dokumenterat". Så att man sedan kan skylla på det vid varje liten nackåkomma i framtiden, lite larvigt kan jag tycka. Nu har jag iallafall haft lite småont i nacken på sistone, men jag har skyllt på sovande i drag, dåliga kuddar och som idag att jag sträckte mig lite på gymmet. Så nu har jag iallafall lite nackspärr, så man kanske skulle gå till en doktor medan det är såhär ändå. Hur man nu gör det.
Såhär hade vi det i bilen på väg hit. Vi har det ganska trevligt när vi åker bil.
Ett boende i Paris till slut.
"Älskad vare den som sätter sig", ett citat ur filmen Sånger från andra våningen som jag haft på lite i bakgrunden senaste veckan. Efter en veckas hotellflackande har vi äntligen hittat ett ställe att sätta oss ned på och andas ut. Jag vet dock inte hur temporärt det är riktigt, även om vi har kontrakt året ut.
Det som gör att det är lite ovisst fortfarande är pga att jag drog en vit lögn, eller snarare undanhöll en del av sanningen när jag var på visningen. Detta efter att ha blivit både "bortdiskriminerad" pga att jag är "ensam man med två söner" samt att det är väldigt mycket lurendrejare på bostadsmarknaden här. Så istället för att ta med mig mina rara söner till visningen så drog jag med ett stycke 180cm blond italiensk fotomodell. Och hävdade att jag skulle bo där själv.
Jag fick lägenheten men fick sedan lite dåligt samvete då uthyraren var så vänlig och ärlig. Och tyckte väl även att det kändes lite obekvämt att behöva leva i någon slags oro att man skulle bli påkommen. Så när jag kommit hem från kontraktskrivandet knåpade jag ihop ett långt mail som förklarade situationen och bad om ursäkt. Hans reaktion var något i stil med "jag förstår. men det ordnar sig.". Sedan kom han dock med en del förslag om andra boenden, så just nu vet jag inte riktigt hur han vill ha det. Imorgon vet jag nog mer. Men jag hoppas på att vi kan stanna här.
Det som han drog upp var dels det självklara, att det är lite mer kostnad av el, vatten och sånt om man är tre. Och självklart kommer jag erbjuda liten höjning av hyran. Han förklarade även de franska lagarna om ifall det skulle vara så att jag t.ex. "var på rymmen med mina söner" och han huserar oss här, så kan han råka i klistret. Jag hade aldrig riktigt tänkt i de banorna, men nog kan det hända att vissa anar att jag är en sådan som tagit mina söner och dragit från deras mor och sverige.
Men jag tror att det ordnar sig hur som helst. Det är ett bra ställe. Jag berättar mer om det i ett annat inlägg.
Första veckan hyrde vi ett ställe precis vid skolan. Det var ganska bra, men vi kunde inte stanna längre. Såhär såg det ut när jag vaknade upp om morgnarna.
Det som gör att det är lite ovisst fortfarande är pga att jag drog en vit lögn, eller snarare undanhöll en del av sanningen när jag var på visningen. Detta efter att ha blivit både "bortdiskriminerad" pga att jag är "ensam man med två söner" samt att det är väldigt mycket lurendrejare på bostadsmarknaden här. Så istället för att ta med mig mina rara söner till visningen så drog jag med ett stycke 180cm blond italiensk fotomodell. Och hävdade att jag skulle bo där själv.
Jag fick lägenheten men fick sedan lite dåligt samvete då uthyraren var så vänlig och ärlig. Och tyckte väl även att det kändes lite obekvämt att behöva leva i någon slags oro att man skulle bli påkommen. Så när jag kommit hem från kontraktskrivandet knåpade jag ihop ett långt mail som förklarade situationen och bad om ursäkt. Hans reaktion var något i stil med "jag förstår. men det ordnar sig.". Sedan kom han dock med en del förslag om andra boenden, så just nu vet jag inte riktigt hur han vill ha det. Imorgon vet jag nog mer. Men jag hoppas på att vi kan stanna här.
Det som han drog upp var dels det självklara, att det är lite mer kostnad av el, vatten och sånt om man är tre. Och självklart kommer jag erbjuda liten höjning av hyran. Han förklarade även de franska lagarna om ifall det skulle vara så att jag t.ex. "var på rymmen med mina söner" och han huserar oss här, så kan han råka i klistret. Jag hade aldrig riktigt tänkt i de banorna, men nog kan det hända att vissa anar att jag är en sådan som tagit mina söner och dragit från deras mor och sverige.
Men jag tror att det ordnar sig hur som helst. Det är ett bra ställe. Jag berättar mer om det i ett annat inlägg.
Första veckan hyrde vi ett ställe precis vid skolan. Det var ganska bra, men vi kunde inte stanna längre. Såhär såg det ut när jag vaknade upp om morgnarna.